Tag: khwangeshe Page 2 of 4
Izithakazelo zakwa Mabena | Umlando wakwa Mabhena
Mabhena,
Mntungwa,
Nqagu,
Nqagu ngomzimba wakhe,
Masoka,
Mbuduma,
Mbuduma kamasoka esokile,
uSgwegwe,
iSgwegwe sikaBingweni,
iNtungwa elihle elahlalaphansi latshonitshwa !
others say it like this:
Mabena!!!
Mbuduma!!!
Ncagu!!!
Sibindi!!!
Mtungwa!!!
Mavula!!!
Somlokothwa!!!
Silamba!!!
Nala!!!
Sigwegwe sika bingweni!!!!
Siphuthunya esa phuthunya amanye amadoda bathi nagu nagu noma kungasuye!!!
Inkunzi emanxeba nxeba
Eyagwaza zonke kodwa ayaze yaphec’ intamo
Mathunda kuzalw’ amaduna ezinye zithunda kuzwale ensikazi!!!wena ewangena esizibeni neskhuni suvutha waphinda waphuma naso Sisa vutha inkunzi yomago!!
Inkomo engenasibaya!!
Wayi valela ezakuhlolela!!
inkomo ekhamba ngesiyenve!!
Nkomo Irarha genyawo zombilli!!
Sibetha sbhuku esabetha amakhosi nama khosana
Ndlondlobala mdlomdlomu omnyama wakwa mnyamane
Nethezeka nsika yendlu yakwa Ndebele!!!
Godonga, msundulamunye!!
dlulumithi!!
Mtungwa we zembe mbuduma manala ncagu sibindi silamba somlokothwa Ngwenyama !!!
Ndabezitha!!
Masoka, Mzimkhulu, Ntanzi, Rhoyi, Kunene kwelizwe, Nkumbuzo zika Mdladla, Nzimane, Nala mnandi obele lide lingang’elikabelelenyana, wena owancelisa umntwana engaphesheya komfula uThukela. Isibhekuza esabhekuz’enkundleni kwa dadeboyise uMntambose, izilila gazi abanye belil’nyembezi. Amahomb’asezweni awangaphumi mhla ligquthayo, aphuma mhla linethayo. Mfazi onamanxeba ngasemva nje ngamadoda. oCabisa, Mbengeshe, incuncu ezimlomo emide, abantwana abesaba ukunatha amanzi amadwala banatha amanzi eziziba ngoba besaba umlomo ukungqindeka. oThotholo into ezathi xa zizawuvela kwangen’iNkalankal’endlini. Umlambo oowelwa ziinkonjane kuphela,nazo kuba zibhabhela phezulu. Zaxa, Mbokazi, Mehl’embuzi, Masingila, Ngwenya, Dedeza. Mlungu omnyama, abampund’ezincane engazingongiwe.
His reign established the royal lineage that would continue for over 700 years. The Hlubi are a Bantu ethnic group predominantly found in KwaZulu-Natal and Eastern Cape provinces of South Africa.
His leadership maintained the sovereignty and identity of the AmaHlubi people in the face of regional upheaval.
His reign saw significant challenges as the Hlubi people were caught up in the expansion of the Zulu empire.
Born as Dlomo II and later known as Mthethwa, he was commonly called Langalibalele I. His defiance of colonial authority in Natal led to his trial and exile, becoming a symbol of African resistance to colonial rule.
Son of Tatazela kaSiyephu. He was crowned in September 1976 and is the current reigning King of the Hlubi people. Married to Queen Phumaphi Dlamini Hadebe with issue: Prince Bhekamahlubi Hadebe, Prince Mandlenkosi Hadebe, Princess Zibuyile Zamahlubi Hadebe, and Prince Sondezi Hadebe. The Hlubi people continue to seek official recognition of their kingship and nation by the South African government.
Leave a Reply